Tommie Cau: Betygsättning av arbetsgivare på nätet – en möjlighet snarare än ett hot

Tommie 1

Nuförtiden finns omdömestjänster på nätet där medarbetare kan sätta betyg på sina arbetsgivare, såsom amerikanska Glassdoor och svenska Careereye. Utvecklingen har väckt viss oro hos en del arbetsgivare som bekymrar sig för låga betyg. Tommie Cau, som fram till nyligen arbetat som vice VD på Careereye, menar emellertid att den ökade transparensen ger flera fördelar. Här berättar han om hur arbetsgivare kan dra nytta av omdömestjänsterna.

Fotolia 136642475 XS Tommie Cau: Betygsättning av arbetsgivare på nätet – en möjlighet snarare än ett hot

Vad driver trenden med betyg och omdömen om arbetsgivare på nätet?

– Trenden med transparens, betyg och omdömen beror på att vi vill fatta bättre beslut. Vi gör på flera sätt allt mer research inför de val vi gör. Något som påverkar trenden är att vi nu har större transparens och mer information jämfört med för tio år sedan. Det vi ser på arbetsmarknaden är det vi redan har sett inom många andra sektorer. Numera finns rankningar och betyg för nästan alla produkter och tjänster. Det ökar våra förväntningar på att hitta samma information även om arbetsgivare och jobb. Det är idag en del av vårt allmänna konsumentbeteende och det påverkar arbetsmarknaden.

– Något som också påverkar trenden är att vi idag har tillgång till så oerhört mycket information. Bara vetskapen om att det finns mycket information gör att man blir nyfiken på den, till exempel om hur det är att jobba på olika arbetsplatser. Sökmotorer, sociala medier och omdömestjänster spär på den utvecklingen och idag blir vi närmast misstänksamma om vi inte hittar någon information. Ytterligare en faktor som påverkar trenden är att det har skett dramatiska förändringar i hur vi värderar källor under de senaste tio till femton åren. Förtroendestudier visar att vi litar mer på människor än på företags officiella kanaler. Det får en enorm kraft när det gäller betyg och omdömen från medmänniskor.

Hur påverkar betyg och omdömen arbetsgivare och arbetssökande?

– För det mesta på ett positivt sätt. Trots alla nätverk känner vi inte personer på alla intressanta arbetsplatser och därför innebär betyg, omdömen och den ökade transparensen en fantastisk möjlighet för individen att få inblick. Alla vill idag få ”the inside view”. För arbetsgivaren innebär det en möjlighet att nå ut och vara mer relevant för sin målgrupp. Vad är det jobbsökande letar efter och vad möts de av? Det man behöver förhålla sig till som arbetsgivare är att användargenererat innehåll hamnar högt i alla sökmotorer. Om många medarbetare har lagt in betyg och omdömen så premierar Google och andra sökmotorer det innehållet. För många av våra kunder kommer Careereye högre upp än företagets egna kanaler i sökningar. Så ser det även ut internationellt.

Hur fungerar tjänsterna i praktiken?

– På många sätt som det alltid har fungerat. Rankningar och omdömen har alltid funnits. Vi människor har länge delat med oss av upplevelser, omdömen och tips om arbetsgivare till varandra. Skillnaden är att tidigare delades det direkt från människa till människa i till exempel stängda yrkesnätverk, studienätverk eller bland nära vänner. Med digitala omdömestjänster som Glassdoor och Careereye öppnas det här upp och sprids mer och snabbare. Rent praktiskt kan nuvarande och tidigare medarbetare sätta betyg och ge omdömen och utifrån det bildas rankningar av olika arbetsgivare. De flesta tjänster låter betygsättare gradera arbetsplatsen efter fem till tio fasta kriterier, såsom arbetsmiljö, karriärutveckling och ersättning, och utifrån det skapas arbetsgivarens betyg. Vanligtvis kan man även lägga in ålder, kön, hur länge man har jobbat på arbetsplatsen, geografiskt läge och lönenivå. Detta kan sen alla användare av tjänsten ta del av. Det är matnyttig information för den som söker jobb.

– Sedan kan man på de flesta plattformar även lägga in omdömen i form av kommentarer om sådant som fungerar bra och mindre bra. På svenska Careereye är det delvis framtvingat – om du ger ett mycket högt eller mycket lågt betyg efterfrågas en motivering till betyget. Gemensamt för de flesta plattformar är att betyg och omdömen godkänns innan de publiceras så de inte strider mot etiska riktlinjer. Allt innehåll om en arbetsgivare samlas på en gemensam plats, en slags företagssida.

Hur kan arbetsgivare dra nytta av omdömestjänsterna?

– För många arbetsgivare är det ett sätt att möta jobbsökande och de ser det som en fördel att medarbetarna delar med sig. De flesta arbetsgivare som jobbar med omdömestjänster brukar aktivt tipsa sina medarbetare att gå in och ge omdömen. Och de tipsar jobbsökande att gå in och läsa. De tycker att förtroendet för dem ökar när medarbetarna själva sätter betyg och berättar hur det är på företaget. Arbetsgivare kan också välja att aktivt engagera sig på omdömestjänsterna, till exempel genom att lägga upp jobbannonser och ha en egen sida där de berättar varför de är ett bra val. En fördel med att vara aktiv är att man visar att man tar till sig feedbacken.

Omdömestjänsterna är en bra feedbackplattform för arbetsgivare. Arbetsgivare kan också gå in och kommentera det som har fungerat bra eller dåligt. Det kan vara viktigt eftersom till exempel negativa kommentarer kan bero på att den anställde inte har all information, till exempel om rutiner, villkor eller förmåner.

– En del arbetsgivare använder även omdömestjänsterna som en källa till värdefull content. På de här plattformarna hittar du ju äkta och ärligt innehåll. De tar då ut delar av innehållet och skapar kampanjer på basis av det, till exempel i sociala medier, i jobbannonser eller på den egna karriärsidan. Det kan vara betyg eller utvalda kommentarer. Nästan alla omdömestjänster ger också medaljer eller utnämningar på basis av den feedback som arbetsgivaren får. Flera arbetsgivare använder det i skyltar i receptionen, på karriärsajten eller i sociala medier som bevis på att de uppmuntrar den här feedbacken och öppenheten. Det blir en möjlighet att differentiera sig.

Hur ska man som arbetsgivare hantera dåliga omdömen?

– Jag tror det finns en grundbild som är lite olycklig att den här typen av plattformar lever  på att anställda ventilerar missnöje. Tittar man närmare kan man dock se att negativa betyg och kommentarer inte är så dominerande som företagen kanske tror. På Careereye finns en betygsskala från ett till fem och våra betyg har ett snitt på klart över tre för hela populationen. Så många som sju av tio lämnar både positiva och negativa omdömen. Det är publik information som vi gick ut med i vintras.

– En del företag tycker att det är en fördel att det dyker upp lite negativt, det blir mer äkta då. För tio år sedan hade det kanske upplevts som farligare. Nuförtiden förväntar man sig att det ska gå att hitta sådant som inte är perfekt, man blir nästan lite misstänksam annars. Och ju mer närvarande du är som arbetsgivare desto mer kan du påverka. Det värsta är att inte ha några betyg eller omdömen alls. Då kan målgruppen bli misstänksam. Varför finns ingen information?

– Sedan finns det alltid de som har en dålig upplevelse och som har slutat i affekt eller fått sparken. Men det finns också en volymaspekt – ju fler du får att dela med sig desto mer innehåll blir det och desto mer neutraliseras i så fall de väldigt negativa rösterna. De finns där och bidrar till trovärdigheten men ger inte det bestående intrycket. Dessutom har vi vant oss vid den här typen av plattformar. Vi har vi lärt oss att vikta väldigt negativa eller överentusiastiska omdömen upp och ner. Som arbetsgivare underskattar man ofta människors förmåga att tolka och värdera information. Det man har mest att vinna på är att få in mycket innehåll på omdömestjänster. Man behöver inte vara kund på någon av de här plattformarna för att göra det.

Exempel på företag som nyttjar omdömestjänster

Ericsson är aktiva internationellt på Glassdoor, ofta för att nå en yngre målgrupp. Företaget uppmuntrar till exempel nyfikna i sina sociala kanaler att läsa om Ericsson på Glassdoor.

Uniflex är ett rekryterings- och bemanningsföretag med omkring 2500 anställda. Företaget är mycket aktivt på Careereye och uppmuntrar sina medarbetare att ge betyg, vilket så många som över 460 medarbetare har gjort. Uniflex har en systematik för att bemöta de omdömen som företaget får, både positiva och negativa. Uniflex har även en visselblåsar-email, som de tipsar om i vissa lägen, så att medarbetare kan höra av sig om det framkommer missförhållanden.

IT- och managementkonsultföretaget Accenture har många medarbetare som har delat med sig av information på Careereye. Accenture har använt innehållet i bland annat rekryteringskampanjer i sociala medier. Forsen är ett konsultföretag inom projekt- och byggledning. Företaget använder innehållet på Careereye för att  komplettera det de själva skriver. I rekryteringsprocesser ber Forsen ofta kandidater att gå in och läsa vad som sägs om dem på Careereye.

Tommie tipsar: Så kan du använda omdömestjänster som arbetsgivare

Steg 1: Börja med att inventera nuläget. Undersök vad jobbsökare möts av när de googlar. Vad finns det för information på olika plattformar? Hur gör andra bolag? Samla information och inspiration.

Steg 2: På basis av nulägesanalysen och inspirationen – testa. Bjud in medarbetarna at t delta. Man kan prova innan man går in som aktiv kund. De som vill komma igång fortare kan kontakta  omdömestjänsten.

Steg 3: Undersök vilket innehåll ni har i era egna kanaler, såsom sociala medier, karriärsida och jobbannonser. Hur kan det stärkas med hjälp av informationen från omdömestjänsten? En av de stora fördelarna med omdömestjänster är att de hjälper till att skapa rätt förväntningar hos  jobbsökare, vilket innebär att de i regel är mer värda. Risken att det uppstår en krock mellan förväntningar och verklighet minskar och det är vad de här plattformarna vill bidra till att hindra.