Det sociala samspelet bygger på att vi är aktiva

Bild Jeanette Fors sid 20 245x300 Det sociala samspelet bygger på att vi är aktiva

Många glömmer att det sociala samspelet också gäller på Facebook och andra sociala plattformar. Sociala medier handlar om människor, inte om teknologi. Precis som i annan mänsklig kommunikation handlar kommunikationen på Facebook om att ge och ta för att på bästa möjliga sätt påverka. Det handlar om interaktion. Det handlar om dialog.
Majoriteten av de företag som tycker sig vara aktiva på Facebook men inte får kommentarer har missat den poängen.

De satsar, medvetet eller omedvetet, på monolog. De lägger upp bilder från events och workshops, de uppdaterar sin status, de delar blogginlägg. Men hur ofta kommenterar samma företag andras kommentarer? Hur ofta tackar samma företag för beröm och besvarar andras frågor? Facebook, precis som andra former av kommunikation, handlar om utbyte och delaktighet.

Det är absurt att förvänta sig engagemang från andra när man själv inte engagerar sig. Det är som att ringa upp en vän och prata i en halvtimme utan att fråga hur vännen har det. Eller att vara bortbjuden på middag och prata non-stop om sig själv utan att öppna upp för samtal. Det handlar inte om hur ofta du uppdaterar din sida eller hur många timmar du lägger ner på att läsa andras statusuppdateringar. Det handlar om i vilken utsträckning du interagerar med dina fans och dina följare. Det handlar om i vilken utsträckning du interagerar med dina vänner!

I all effektiv kommunikation finns en outtalad regel: ”lyssnar du på mig, så lyssnar jag på dig” och ”ser du mig, så ser jag dig”. Facebook och andra sociala medier undantas inte från det sociala samspelet. Visar du engagemang för dina fans, kommer de att stärka sin dialog med dig och stötta dig när det väl gäller. Det här är också en av Robert Cialdinis sex principer för påverkan. Cialdini är en av de främsta forskarna kring påverkan och menar att relationer bygger på återgäldande (reciprocation). Vi upplever att vi står i skuld till de som gett oss något, och vi ger något för att vi vet att vi en dag kommer att återgäldas.

Enligt Cialidini handlar det nästan om en evolutionär faktor där samhällen som lever efter återgäldandets princip får en konkurrensfördel och överlever längre än andra. De individer som behöver något, ber om det och får det för att de andra vet att de får något tillbaka. Ofta avvisar vi den ”fordran” som uppstår genom att till exempel säga ”ingen orsak” eller ”det var så lite”. Men vi kan också välja att förstärka den med uttalanden som ”du skulle ha gjort detsamma för
mig”. Om man kallar det sociala samspelet själviskt, eller om man väljer att se det som psykologisk egoism spelar mindre roll – det som är intressant i det här sammanhanget är att det är ett synsätt som fungerar! Vi kommunicerar, kommenterar och delar med oss för att det ger oss något tillbaka, vad det än må vara.

Källa: Källa: ”Praktisk kriskommunikation”, en bok av Jeanette Fors- Andrée, TUK Förlag, 2013